Startsidan  ·   Instagram  ·   Twitter  ·   Tumblr  ·   Tumblr 2

#24

Skrivet:    ·  Känslor
Mitt bloggande har varit så himla dåligt på sista tiden men jag tänker faktiskt inte be om ursäkt den här gången. Jag har den här bloggen för att jag ska kunna skriva av mig när jag känner för det och egentligen så bryr jag mig inte så mycket om någon läser eller inte, jag behöver bara ha ett ställe där jag kan uttrycka mig om allt och inget.
Okej, den här senaste tiden har varit hemsk och det enda som har fått mig att orka är att killarna har en livestream ikväll och att jag ska få se dem på fredag men förutom det så har jag inget som får mig att hålla ihop.
YOHIO har även haft en del signeringar alldeles nyss men jag har inte kunnat gå på en enda och när jag ser allt twittrande och skrivande om hur signeringarna var, hur han kollade på en osv så bryter jag ihop. Jag vet inte när jag får se honom igen och det dödar mig. Det är över en månad sedan jag var i Askersund och jag vet inte hur länge till jag klarar mig utan honom. Jag behöver veta när jag ska få se honom igen för annars så kommer jag antagligen inte orka mer.
För tillfället så är jag även ute på prao och det är hemskt. Jag hatar nya ställen med personer jag inte känner för det känns bara som om att de kollar varenda steg jag tar, jag är rädd för att vad jag än gör så kommer jag göra något fel och jag bad verkligen om att få stanna i skolan för jag skulle hellre få en hög med skitsvåra uppgifter att göra istället för att prao men jag vart tvingad iväg för skolan tyckte inte att det var någon riktig anledning och att prao är till för att lära sig. Bad även pappa om att få stanna hemma men han sa samma sak. De förstår verkligen inte hur jag känner när jag är där, det är hemskt. Har så mycket annat att skriva om men jag känner inte att jag just nu har lusten att berätta om allt för då kommer jag behöva tänka på det och det klarar jag inte riktigt just nu.
 
Ska försöka se till att hinna ta en dusch innan livestreamen som börjar 19.00.
Jag hoppas verkligen att ni har haft de bra iallafall (om det nu är någon som läser). Jag önskar er det bästa i livet och jag hoppas att ni får uppleva lyckan av att träffa er idol inom en snar framtid, ha det bra!

#17

Skrivet:    ·  Känslor, konserter/festivaler
Idag spelade eller snarare skulle The Fooo spela här i Örebro men allt sket sig.
Vet inte ens vart jag ska börja.
Vi skulle stå i en ring och killarna skulle dansa i den men allt sket sig pga ALLA VÄGRADE BACKA när vi blev tillsagda, seriöst, dem backade ett steg och trodde seriöst att det räckte, så jävla ifjhgjags
Sen när killarna kom, och dem var typ en halvtimme försenade så blev dem typ påhoppade och dem hade typ 1 meter att dansa på, inte ens det och dem körde inte ens två låtar innan dem var tvungna att dra därifrån för dem blev överfallna och när dem skulle till sin bil så blev dem typ intryckta i väggar och Felix grät och Omar var typ skiträdd.
Vafan är fel med alla foooers i örebro? Lär er respekt. När alla sprang efter killarna så blev vissa småbarn nertrampade och dem låg och grät och ingen brydde sig, vafan är fel med er? Det är SMÅBARN, tänk efter.
Och vi kallas FoooFAMILY? Det är inte meningen att killarna ska bli rädda för oss så dem behöver dra härifrån, det är meningen att alla vi ska lyssna och ställa oss som crewet säger så att dem får chans att uppträda.
Dem flesta längst fram förstörde ju allt pga att ni vägrade backa så allt är erat fel era pantade idioter, hjärndöda åsnor är vad ni är.
Killarna kommer säkert aldrig komma tillbaka hit och nu är flera foooers skit sårade och ledsna för vi ville se killarna men så ska en massa folk förstöra allt. Är så jävla sårad, ledsen, arg och besviken. Jag BEHÖVDE få se killarna. Jag mår inte bra just nu, jag behövde få se dem och bli lite glad men nej det skulle såklart förstöras.
Har redan läst två artiklar om denna och skäms så jävla mycket över den här skit staden, har aldrig varit så besviken.
Drar härifrån så fort jag har chansen och tänker aldrig komma tillbaka.

#15

Skrivet:    ·  Känslor
ÅH JAG ÄR SÅ JÄVLA GLAD.
MÅR SÅ HIMLA DÅLIGT PGA VET INTE NÄR JAG FÅR SE YOHIO IGEN OCH ALLT MEN DETTA GJORDE MIG GLADARE.
ÅH HAR VELAT SE DEM SÅ LÄNGE, BÖRJADE SERIÖST GRÅTA, TÅRARNA BARA RANN
 

#14

Skrivet:    ·  Känslor, konserter/festivaler
Jag älskar dig, du är världsbäst.
Vet inte vad jag skulle göra utan denna människa, jag saknar honom så jäkla mycket och det gör så ont.
 

#8

Skrivet:    ·  Känslor
Finns inget alls att säga om den här hemska dagen förutom ett ord: Kaos.
Är så jävla nere och har varit hela dagen. Min motivation, koncentration och vilja är så låg så det existerar inte ens. Hatar allt och alla och vill bara hoppa framför ett tåg och vet inte alls varför jag känner såhär.
Kan vara för att jag har panik för jag saknar YOHIO och för att i askersund så kommer jag antagligen komma längst bak för kommer komma dit sent på eftermiddagen, han kommer inte se mig, kommer säkert inte få chans att träffa honom vilket resulterar i att jag inte kommer få nån kram och kommer sitta på marken i ett hörn och bryta ihop.
Allt är så jävla hemskt och jag bara orkar inte. Önskar bara att jag kunde fly från allt det här och få må bra en stund men det kommer jag inte att göra förens jag får min kram. Jag behöver den, vet inte hur jag ska klara mig annars.
Allt suger så hårt.
 
Allting sket sig i skolan också. För en gångs skull så var det faktiskt god mat i skolan men så hade jag jävligt ont i magen + mensvärk så kunde inte ens få i mig maten så fick gå hem efter bilden.
Ge mig onsdag snälla, börjar dagen uppe på stan vid conventum pga gymnasiemässan och tänker vara där en halvtimme tidigare, sitta utanför, gråta och sakna yohio medans jag lyssnar på break the border.

#4

Skrivet:    ·  Känslor
Jag har varit mobbad, grovt mobbad i flera år, jag har flera haters och jag känner att jag bara vill ta självmord och försvinna flera gånger men tack vare YOHIO så orkar jag ta mig igenom allt.
Pågrund av all mobbning så har jag jäkligt lätt för att bli sårad och ledsen och varje gång så finns YOHIO där. Skulle aldrig ha orkat leva utan honom. Han får mig att orka, han får mig att tro på mig själv och att allt kommer att bli bra en dag. Bara genom att se hans namn så känner jag glädjen och kärleken välla upp inom mig. Allt jag önskar är en kram från honom och att få berätta för honom att jag älskar honom och varför jag gör det.
Hans låttexter, hans ord, det får mig att orka stå emot allt hat jag får och det får mig att faktiskt vilja leva. Utan honom skulle jag vara helt förstörd och jag skulle bryta ihop på direkten. Jag älskar honom så oändligt mycket och jag är fullkomligt förälskad i honom.
Nu kommer folk säga "men det är bara en kändiscrush, du kan inte vara förälskad i någon du inte känner" men det kan jag. Jag är förälskad i honom, så mycket så att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Han har en så fin personlighet och han bryr sig så mycket om sina fans och allt han vill uppnå är förändring och få folk att våga vara sig själva och det är ett så grymt fint mål. Ibland vill jag bara springa till närmsta tågräls och hoppa framför tåget men min vilja att få en kram av YOHIO stoppar mig. Skulle göra allt för en kram, allt, vad som helst.
En kram, det är det enda jag vill ha. En kram, att stå i hans famn och säga att jag älskar honom, det finns inget jag vill mer än det.
När jag blir mobbad, när jag blir sårad, när jag hatar mig själv, när det känns som om ingen gillar mig och livet känns helt meningslöst så finns han där för mig. Han säger till mig att aldrig ge upp och att jag ska vara stark för att jag kan ta mig igenom det. Han är där för mig no matter what. Han var den som fick mig upp på fötterna igen och som fick mig att tro att allt blir bra.
Han har hjälpt mig igenom mina svåra tider och han får mig att vara stark när jag egentligen bara vill bryta ihop och ge upp mitt liv. Han har gett mig något att leva för och det är jag evigt tacksam för. Jag önskar att folk kunde se honom från samma vinkel som jag gör för då skulle dem förstå att han är en underbar människa, han är unik. Han är den finaste personen jag vet och jag älskar honom så mycket så det finns inte.
Jag ska fortsätta kämpa för min kram även fast det vid vissa tillfällen känns som om det aldrig kommer att hända, för utan den drömmen så överlever jag inte. Jag ska få min kram en dag och dagen det händer kommer att vara den bästa i hela mitt liv även fast det kanske inte händer på flera år.
Jag tror inte något förstår hur mycket jag faktiskt älskar honom och jag själv kan inte ens beskriva det tillräckligt. Det finns inga ord.
Jag älskar dig YOHIO, nu och för alltid.
 
Nyare inlägg
Sara, 16, Örebro.

Här i bloggen får ni läsa om mitt liv och mitt stora intresse för fotografering!







Design